Övervakningssystem

Ett övervakningssystem som fungerar skall generera en bra bild dygnet runt, året runt. Klarar det inte detta så är det slöseri med pengar. Ett övervakningssystem skall också vara enkelt att handha och använda.

Flera faktorer är avgörande för att ett övervakningssystem skall uppfylla grundkraven om bild dygnet runt, året runt. För det första, välj rätt kamera.

Kameran är den grundläggande komponenten i ett övervakningssystem och avgörande för om anläggningen kommer att fungera eller inte. Viktigt att tänka på vid val av kamera är upplösning, signal/brusförhållande och ljuskänslighet. Frågor du skall ställa dig är, vad skall kameran titta på, dess primära funktion (bevaka en dörr/ port, översikt över en gård, parkering eller titta längsmed en huskropp eller staket).

Skall systemet vara aktivt eller passivt? Skall kameran ha EIS, integrerad eller separat PTZF, hemmalägen eller preset, vandalsäker, inomhus eller utomhus placerad? I ett övervakningssystem så är också val av centralutrustningen avgörande för hur effektiv hanteringen av informationsflödet blir. Frågeställningen när det gäller centralutrustningen är hur många kameror har systemet? Hur många operatörer skall systemet ha? Finns dessa på samma ställe eller på flera olika platser? Vilka funktioner skall operatören ha tillgång till? Skall systemet jobba med bildsplittar, externa larm, VMD och/eller inspelning?

När det gäller inspelning så är det idag nästan uteslutande olika former av digitallagring som gäller. Vid larminspelning så bör man se till så att även om inspelning av de larmade kamerorna har prioritet så skall alla kameror i systemet spelas in kontinuerligt. Risken är annars att ett rent larmberoende system missar många av de händelser som sker utanför det larmade området eller sekvenser som inte uppfyller larmkraven men som är avgörande för en senare utredning. Ett bra uppbyggt system ger möjlighet att dokumentera alla kameror samtidigt som larmade sektioner ges prioritet.

Operatörsplatsen

Om centralutrustningen är systemets nervcenter så är operatörsplatsen systemets hjärna som bestämmer hur och när informationen skall användas och om den är användbar eller inte.

En bra operatörsplats är överskådlig och instinktiv i sin uppbyggnad. Operatören skall på ett enkelt sätt få fram den eller de kameror som bäst visar den scen som operatören är intresserad av att se. Dessutom skall operatören enkelt få fram funktioner i systemet utan att behöva gå igenom krångliga programmeringssekvenser.

Idag finns olika design på operatörsplatser men generellt så kan de delas in i följande delar.

Manöverpanel
Larmhantering
Monitor

Manöverpanelen är det på operatörsplatsen som styr hur bilderna visas hos operatören och är operatörens koppling till centralutrustningen. En manöverpanel kan vara ett standard manöverbord, specialtillverkat (kundanpassat) manöverbord, modul uppbyggt eller en GUI.

EKBQ6040

Larmhantering i ett övervakningssystem fyller två funktioner. Första är att göra operatören uppmärksam på att något händer i området, oftast sker detta genom en larmindikation på manöverpanelen och monitorn eller monitorerna visar den eller de kameror som täcker det larmade området. Operatören kan då koncentrera sig på de larmade sektionerna till dess att dessa är kvitterade. I ett korrekt uppbyggt system så fungerar larmen som en hjälpreda till operatören samtidigt som åtgärder tagits så att ett larm inte låser systemet utan till exempel inspelning fortsätter även på de icke larmade områdena och dessa fortfarande är tillgängliga för operatören. Om larmhanteringen låser operatörens valmöjligheter eller låser inspelningen till endast larmade kameror så bör man se över systemets larmhantering så snart som möjligt.

Monitorer finns i två olika typer idag. Platta skärmar av typ LCD, TFT och plasma samt vanliga bildrörs monitorer normalt kallat CRT. Båda typerna har sina fördelar och nackdelar.

LCD och TFT är båda baserade på flytande kristaller som ändrar färg. Dessa monitorer är oftast de billigaste av de platta skärmarna och tar upp minst plats. Storleken varierar mellan 6.8" upp till 40". Nackdelen med dessa skärmar är uppdateringshastighet och upplösning.

En LCD och TFT har oftast inte tillräckligt bra uppdateringshastighet för att visa rörliga kameror samt deras upplösning ligger oftast under genomsnittet för att kunna användas till att ställa in zoomkameror. Rent generellt sett så bör en LCD eller TFT skärm testas först innan man bestämmer sig för en sådan.

Plasma består av gas i små glasfickor som elektricitet går igenom. Dessa skärmar är oftast större, 42" till 60", och ger överlag en något bättre bild än motsvarande LCD/TFT skärm. En plasmaskärm är ett smidigt alternativ om man skall jobba med större kameraanläggningar och vill ha möjlighet att på ett effektivt sätt jobba med bildsplittar.

CRT eller bildrörs monitorer är oftast det bästa alternativet om man vill ha en skarp bild. Speciellt om man jobbar med rörliga zoomkameror. Nackdelen med CRT skärmar är att de skrymmande och tunga för sin storlek.